Tidskriftsbranschen minskade sin omsättning med 1,5 procent förra året, till åtta miljarder kronor, enligt rapporten Tidskriftsbranschen i siffror 2018. Men i kulisserna sker stora förändringar mot nya intäktskällor.
Organisationen Svenska Tidskrifter har analyserat tidskriftsbranschens intäkter och mejslat fram trender för att se hur balansen mellan intäktskällor, kanaler och kategorier förändras. Den totala omsättningen bland tidskrifter har minskat med 1,5 procent 2017 jämfört med föregående år, men branschen upplever en ökning av övriga intäkter som stigit med sju procent sedan 2017. I övriga intäkter ingår verksamheter som bland annat e-handel och events.
Läsarintäkter är branschens viktigaste inkomstkälla. Rapporten visar att varje hushåll i snitt lägger 900 kronor på tidskrifter via prenumerationsavgifter, lösnummerköp och medlemsavgifter.
Tidskrifternas reklamintäkter fortsatte att minska 2017, men trots kräftgången sker det stora förändringar bakom kulisserna.
– Ökat fokus på digitala läsarintäkter märks i vår bransch precis som för dagspress. Samtidigt ökar intäkterna ytterligare från det vi kallar “övriga intäkter” där nykomlingar som native advertising (ökade med 100 procent jämfört med året innan) ryms ihop med till exempel eventverksamhet, skriver Sveriges Tidskrifter.
Och de större förlagen har en allt mer osentimental syn på vad som är en tidskrift och satsar på influencer marketing genom att knyta till sig till exempel bloggare, YouTubers och instagrammare.
– Det handlar inte om att ställa kanaler och intäktskällor mot varandra. Snarare har många aktörer i vår bransch insett vinsterna av att erbjuda ännu fler kontaktytor mot målgrupperna och stärka deras relationer med tidskrifterna, fortsätter Sveriges Tidskrifter.
I Sverige finns det i dagsläget runt 4 500 tidskrifter och den vanligaste typen är medlemstidningar. 30 procent hamnar inom kategorin hobbys och fritidsintressen när man delar upp tidskrifterna efter ämnesområde.